Zimmerman pojkar: fredrik zimmerman bok
Antipluggkultur
Forskaren Fredrik Zimmerman utmanar myten om pojkars antipluggkultur Stärk pojkars språk och speciellt läsförståelsen, säger Fredrik Zimmerman. Publicerad den Det här intresserar forskaren Fredrik Zimmerman som har hittat fyra användbara metoder som även gynnar flickorna i klassrummet. Han berättar varför han tror att kulturen kring pojkar och antiplugg är en myt. Han är övertygad om att varken pojkar eller flickor väljer att misslyckas i skolan. Det faktum att pojkar har det svårare beror helt enkelt på att skolan inte är begriplig för dem. När Zimmerman började forska i pojkars skolresultat fanns det en dominerande teori som byggde på en utbredd antipluggkultur, det vill säga att pojkar får högre status om de tar avstånd från skolan. Enligt det här synsättet måste skolan arbeta för att hylla det feminina för att få pojkar att prestera bättre. Forskaren Fredrik Zimmerman tror inte att pojkar medvetet struntar i skolan för att höja sin status.
Zimmerman pojkar:
Forskare: Stöd pojkar mer i skolan
Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan? Hur har skolor arbetat för att få pojkar att prestera bättre i skolan? Läs mer Kontakt? Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är en av skolans stora utmaningar då den ska vara för alla. Det är ett samhällsproblem att så många pojkar går ut grundskolan utan fullständigt betyg. Fredrik Zimmerman har föreläst över hela Sverige om sin forskning kring frågan varför pojkar presterar pojkar sämre än flickor i skolan. Fredrik är en mycket uppskattad föreläsare då han utgår ifrån intervjuer och observationer i klassrummet om hur man kan förbättra pojkars prestationer i skolan samtidigt som flickor får en bättre skolvardag. Fredrik Zimmerman föreläser för lärare, skolutvecklare, rektorer, politiker, föräldrar och allmänna föreläsningar för alla som är intresserade av pojkar i skolan. Föreläsning Öka kunskapen om varför pojkar presterar sämre i skolan. Utifrån denna kunskap får du exempel på hur skolor arbetat för att hjälpa pojkar att prestera i skolan.
Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Ger man någon fel medicin kommer personen inte bli bättre. Samma princip gäller lärande i skolan. Felaktiga åtgärder leder till att eleven inte kommer att bli bättre. Den dominerande förklaringen de senaste tjugo åren till pojkars sämre prestationer i skolan har varit att det finns en utbredd antipluggkultur bland pojkarna. Samtidigt har klyftorna i resultaten i skolan bara blivit allt större och pojkarna halkat efter allt mer. Men antipluggkulturen är en myt skapad för att lägga skulden på pojkarna själva och därför blir åtgärderna, eller bristen på åtgärder, verkningslösa. Resultatklyftorna finns från första klass i grundskolan till högre studier vid högskola och universitet. På de 40 mest eftertraktade universitetsutbildningarna i landet domineras 37 av kvinnor så denna livsmöjlighet blir det allt färre pojkar som har chans att välja. Betygen betyder allt mer för att få jobb, vilket gör att pojkar med lägre betyg får det allt svårare och hamnar i ett utanförskap.
”Antipluggkultur bland pojkar är en myt”
Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman. Pojkar halkar allt längre efter flickor vad gäller prestationer i skolan och på flera av de mest eftertraktade högskoleutbildningarna. På senare år har den här frågan regelbundet omskrivits och debatteras i medier. Parallellt med den här utvecklingen pekar mycket på ett fortsatt glastak i toppen av hierarkin. Det vill säga att ju högre upp på chefs- och professorstjänster du kommer inom ett visst ämne, desto fler män och färre kvinnor möter du. Han är sociolog och fil. Nu är han aktuell med boken Nya vägar till en likvärdig skola. Säger man att betyg inte spelar någon roll för sedan har män ändå höga positioner i arbetslivet, då säger man också att skolan och de som jobbar där inte heller betyder någonting. I dag domineras allt fler attraktiva högskoleutbildningar av kvinnor även om ingenjörs- och datavetenskapliga utbildningar fortfarande är manligt dominerade.