Mjölk i kaffe: mjölk i kaffet bra för magen
Istället för mjölk i kaffet
I Italien börjar man dagen med en caffè latte. Här i Sverige har latte blivit en populär dryck som vi avnjuter när som helst på dagen eller kvällen. Vad är caffè latte? Kaffe latte som det heter försvenskat är kaffe med varm mjölk. När latten är smaksatt med choklad kallas den för mocha latte. Gör caffè latte hemma Blanda den varma mjölken med nybryggt starkt kaffe, helst en nybryggd espresso. Som regel är det cl starkt kaffe och 2 dl varm mjölk i en latte. Om du inte har en espressobryggare kan du brygga espressoliknande kaffe i en så kallad mokabryggare finns i de flesta husgerådsaffärer och varuhus som ställs direkt på en spisplatta. Det går också bra med bryggkaffe eller pressokaffe. Välj helst mörkrostat i så fall och ta cirka 1 dl till latten. Variera gärna mängden mjölk och prova dig fram till din favoritlatte. Prova gärna att pudra lite kakao, kanel eller kardemumma på toppen. Och njut din latte direkt oavsett tidpunkt! Mjölk till caffè latte Det enklaste sättet att värma mjölk är i en kastrull på spisen.
Växtmjölk i kaffet – så bra är mjölkalternativen
Nio av tio kaffe med mjölkdrickare ser på färgen om mängden mjölk är rätt för den egna smaken. Inför Kaffets dag den första oktober har mejeriföretaget Valio tagit reda på vilken färgnyans vi svenskar föredrar på kaffet. Preferenserna skiftar något från norr till söder men den gemensamma favoriten är den bruna nyansen 8B5C I Sverige dricker sex av tio 58,6 procent sitt kaffe med någon form av mjölkdryck i. Avslöjar kaffefärgen om det är för mycket eller för lite mjölk för ens smak? Nio av tio svenskar anser det. Undersökningen gav deltagarna en färgkarta med sex bruna nyanser att välja mellan. Nyanserna är baserade på hur det ser ut i en standardkopp kaffe med olika mängd Valio laktosfri mellanmjölk i. Det är i stället färgen på kaffet som avgör hur mycket man häller i. Därför hoppas vi att våra tydliga mängdanvisningar i form av kafferecept kan guida när du ber någon annan hälla mjölken i kaffet, kommenterar Anette Björnlund, Kommunikations- och hållbarhetschef på Valio i Sverige.
Ny undersökning avslöjar: Svenskarnas favoritfärg på kaffet
Växtmjölk i kaffet — så bra är mjölkalternativen Allt fler väljer växtmjölk till kaffet Allt fler väljer växtbaserat i stället för animaliskt — även när något ska hällas i kaffet. Men hur bra blir det egentligen? Kafferosteriet Koppar har testat och vinnaren överraskar. Havremjölk och andra alternativ Alternativen till mjölk blir allt fler på livsmedelsbutikernas hyllor. Drycker gjorda av havre finns det flest av, men baljväxter, mandel och kokos används också. Baserade på växter är de såklart fria från laktos, mjölksocker, och animaliskt fett. När det handlar om att använda drycken som mjölkalternativ i kaffet blir det därför en utmaning, särskilt om man vill att den ska kunna skummas. Mjölken en barista använder är vanligtvis en specifik sort som är berikad med mjölkprotein och har en fetthalt optimal för att få fram ett krämigt, fylligt skum. Men hur funkar det med de alternativa dryckerna? Kafferosteriet Koppar bestämde sig för att låta testa nio av de vanligaste — som alla i sin marknadsföring uttrycker att de är bra till kaffe och skumning — som du hittar i dagligvaruhandeln.
Mjölk i kaffe:
Havremjölk i kaffe nyttigt
Så påverkas ditt kaffe av mjölk eller mjölkalternativ Förändrar olika mjölk i kaffet smaken på kaffe? Krämigt och fylligt eller blask som smakar smör? Mjölk eller mjölkalternativ i kaffet är inget nytt påfund men hur påverkas smaken på ditt kaffe? Kafferosteriet Koppar tog reda på svaret. Mjölk i kaffet har förekommit åtminstone sedan mitten av talet, då den holländske upptäcktsresanden Johan Nieuhof testade att hälla komjölk i denna då så exotiska dryck. Inspirationen kom från de rikaste kineserna som redan då kunde hälla lite mjölk i sitt te. Visserligen var det med största sannolikhet inte komjölk. Kineserna har faktiskt inte druckit särskilt mycket komjölk alls förrän de senaste åren då en importboom framförallt från Nya Zeeland och Australien har skett. I slutet av talet spreds dock Nieuhofs idé med mjölk i kaffet från Wiens kaféer till övriga Europa. Mjölken användes till en början främst för att söta det då ganska bittra kaffet vars smak hade turkiska influenser.