Lodjur livsmiljö: lodjur storlek
Lodjur livsmiljö:
Rovdjurskunskap för tjänstemän: Lodjur
Kroppslängd: cm, med svans på 11—25 cm Vikt: Honor 14—20 kg, hanar 20—26 kg vuxna djur Livslängd: 12—14 år i det vilda Utbredning Lodjur förekommer i hela landet och det förekommer ett utbyte mellan populationerna med både Finland och Norge. Lodjuret som är en toppredator, alltså ett rovdjur, befinner sig överst i näringskedjan. Lodjuret är en skicklig ensamjägare och kan fälla stora byten. Därför kan lodjuret reglera antalet rådjur, dovhjortar och kronhjortar och påverkar deras beteende genom att de blir mer vaksamma och selektiva i var de uppehåller sig. Lo, precis som andra stora rovdjur, lämnar matrester och kadaver och hjälper därmed järv, mård, kungsörn, duvhök och andra arter att klara sig ute i naturen. Lo påverkar hela ekosystem. Det betyder att till exempel kan rödräven minska i områden med lodjur och det i sin tur kan innebära följdeffekter på de mindre bytesdjuren. Utöver legal och misstänkt illegal jakt, är betydande dödsorsaker trafik och rävskabb som även drabbar lon.
Rolig fakta om lodjur
Utan varg blir naturen fattigare — därför har den en viktig roll Är lodjuren viktiga för ekosystemet? Lodjuren är en naturlig del av Sveriges ekosystem och de spelar en viktig roll som toppredator. De befinner sig högst upp i näringskedjan och påverkar alla arter under sig. Genom att jaga och äta klövvilt som exempelvis hjortar och rådjur, hjälper de till att reglera storleken på populationen, på så sätt bidrar lodjuret till att hålla naturen i balans och stammarna av klövvilt friska. Dessutom kan risken för trafikolyckor minska när klövviltstammarna regleras. Varför är lodjuret hotat i Sverige? I Sverige är jakten den största dödsorsaken för vuxna lodjur men många lodjur dödas även i, trafiken och i viss mån av sjukdomar som skabb. Lodjur och andra stora rovdjur är fridlysta i Sverige, men undantagsregler tillåter licensjakt för att minska skador på tamdjur. Även skyddsjakt är tillåtet för att hantera skador på tamdjur. Illegal jakt är fortfarande ett stort problem som kräver ökade resurser för bevakning och tillsyn.
Vad äter lodjur
Inventeringsmetodik Reproduktion Lodjurets brunsttid inträffar i mars. Dräktigheten varar i ungefär 70 dagar. Ungarna föds på en skyddad plats, ofta i svårframkomlig terräng, gärna under en tät gran eller i en klippskreva. Honan tar ensam hand om ungarna som lämnas ensamma då honan jagar. Efter 7—8 veckor lämnar de födelseplatsen och ungarna följer gradvis alltmer med modern i hennes förflyttningar. Digivningen upphör i november, men ungarna fortsätter att följa modern tills de är 9—11 månader. Loungar under klippblock. Foto: Henrik Andrén I studieområdet i Bergslagen, där rådjurstätheten är hög, reproducerar sig de flesta honor redan vid två års ålder. I områden där födotillgången är sämre som i studieområdet i Hedmark i Norge föds vanligen den första kullen senare. Även andelen äldre honor som reproducerar sig påverkas av födotillgången. När födotillgången är sämre blir även kullstorleken mindre. I Bergslagen är den genomsnittliga kullstorleken i juni 2,4 ungar medan den är 2,0 i Hedmark.
Lär dig mer om lodjuret
Visste du Klarar kylan Lodjuret har vinterpäls med extra tjock underull på hasorna, ungefär som sulor, vilket skyddar mot kylan när den är i snön. I världen Här bor de Det eurasiska lodjuret, som är den arten som finns i svenska skogar, förekommer i stora delar av Europa och norra Asien. Utmärkande ögon Det är inte bara tofsarna på öronen och svansen som gör lodjuret lätt att känna igen. Även ögonen är utmärkande. De är omgivna av vita fält som är inramande av svarta tunna linjer. Både ögon och öron är troligen viktiga i lodjurens kommunikation med varandra. Lodjuret klarar av kyla Där lodjuren lever är det ofta kalla vintrar med mycket snö. För att klara av det kalla vädret har den anpassat sig. Lodjuret har därför en vinterpäls med extra tjock ull på hasorna, ungefär som att ha på sig extra tjocka sulor. Det skyddar mot kylan när den sitter i snön. Vinterpälsen är oftare ljusare än sommarpälsen, som är röd eller gulaktig. Den har också stora tassar som fungerar som snöskor.