Kapprustning upprustning: terrorbalans
Vad är kapprustning kalla kriget
Försvarsekonomi Materielkostnader Upp- och nedrustning Upp- och nedrustning Länder och regioners militära ambitioner och förmåga varierar över tid. Under kalla kriget rådde ett säkerhetspolitiskt läge då många länder prioriterade sin militära försvarskapacitet. Efter Sovjetunionens kollaps följde en period av global nedrustning, men den visade sig bli relativt kortvarig. Den senaste perioden av upprustning har lett fram till rekordhöga globala försvarsutgifter, och det är inte bara de stora spenderarna som ökar sin militära kapacitet. Även länder som Tyskland och Japan, som länge strävat efter icke-militarisering, har ändrat kurs och anslutit sig till den spirande kapprustningen. Upprustning eller kapprustning? När risken för militär aggression i närområdet eller i omvärlden upplevs öka tenderar länder att vilja stärka sin militära förmåga. Förhoppningen är i många fall att detta ska avskräcka potentiella angripare och att krig på den vägen kan undvikas.
Kapprustning upprustning:
Sök i tre ordböcker på en gång
Kapprustning och alliansbyggen Nationalismen Under talet formades nationalstaterna i Europa. Enkelt förklarat skulle man kunna säga att en nationalstat är en stat som är uppbyggd kring en nation, det vill säga olika företeelser och traditioner som förenar människor inom ett område, som exempelvis högtider, språk och historia. Landets politiska historia gjordes till allas invånarnas historia. Tanken var att den gemensamma historien skulle få folket att enas med sin nation se nationalromantiken. Det är denna enighet kring gemensamma värden som kallas för nationalism. Industrialismen och kolonialismen Industrialism och kolonialism bidrog starkt till att öka känslan av nationell konkurrens mellan Europas stormakter. Det handlade dels om att ingen ville hamna på efterkälken i den industriella utvecklingen , men konkurrensen gällde även vilka länder som hade flest och bäst mest naturresursrika kolonier. Den industriella revolutionen hade dessutom skapat en bredare och större medelklass som hade råd att konsumera.
Perspektiv på Sverige och Nato: Sverige i en tripolär kärnvapen-kapprustning?
Muren blev en symbol för Europas delning under kalla kriget. Kalla kriget Vad var kalla kriget? Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren och och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t. Vad var kalla kriget? Detta framgick tydligt inom bl. Kalla kriget börjar Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur. De stora skillnaderna inom de politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes under konferenserna i Jalta och Potsdam för att planera för Europas framtid efter andra världskriget.
Nato
Perspektiv på Sverige och Nato: Sverige i en tripolär kärnvapen-kapprustning? Vilket slags ansvar innebär det? I det kalla krigets bipolära värld hade kärnvapnen gradvis kontrollerats, reglerats och faktiskt ganska drastiskt rustats ner. Därför måste full uppmärksamhet nu ägnas den globala situationen. Läget har blivit mycket farligt och instabilt. Den nukleära ordning som mödosamt skapades efter Kuba-krisen är nu till största delen raserad. Det för Europa viktiga INF-avtalet om vapen med medellång räckvidd upphörde Många andra del-avtal har gått samma väg. Icke-spridningsavtalet NPT finns formellt kvar men har förlorat sin kraft: bl a respekteras inte nedrustningskravet i avtalet. Detta är inte helt nytt men har ännu inte trängt igenom, ens i expertkretsar. Steven E. Miller, professor vid Harvard, tidigare verksam vid SIPRI och ordförande i amerikanska Pugwash, presenterade tankegångarna vid ett seminarium på Utrikespolitiska institutet tillsammans med svenska och norska Pugwash i Stockholm.