Hjärnans evolution: vad har den senaste årens hjärnforskning visat?
Hjärnbalken
Beviljat anslag: 23,1 miljoner kronor under fem år En av de klassiska hypoteserna till varför vissa djur har stora hjärnor är att de lever i stora grupper med komplexa sociala samspel som kräver stor kognitiv förmåga, det vill säga stor förmåga att ta emot, bearbeta, reagera på och använda information. Hos vissa djurgrupper hittar vi en koppling mellan hjärnstorlek och gruppstorlek men inte hos andra, berättar en av forskarna i projektet, Niclas Kolm vid Stockholms universitet. För att testa och utveckla hypotesen jobbar forskarna med guppyer. Det finns flera anledningar till detta val av modelldjur. För det första har guppyer relativt kort generationstid, i laboratoriemiljö kan de få ungar vid tre månaders ålder. För det andra föder de levande ungar, vilket gör att de är ganska lika oss människor och andra högre ryggradsdjur. För det tredje är guppyer en relativt välstuderad art och man vet därför redan mycket om bland annat fiskens ekologi, evolutionsbiologi och genetik.
Hjärnans evolution:
Hur står sig stenåldershjärnan?
Publicerad: Uppdaterad: Ny studie ger insikt i hjärnbarkens tidiga evolution Bild: Rubrik: Flodnejonöga Lampetra fluviatilis. Foto: Grillner Lab Genom att studera nejonögats hjärna har forskare på Karolinska Institutet kunnat flytta hjärnbarkens födelse bakåt i tiden med cirka miljoner år, det vill säga till mer än miljoner år sedan. Dessa fynd ger ny kunskap och förståelse för hur hjärnan har utvecklats under evolutionen. Människans hjärna är en av de mest komplicerade strukturer som evolutionen skapat. Man har länge trott att den största delen av hjärnans utveckling skedde främst hos däggdjur, och att hjärnor hos enklare djurgrupper som fanns före däggdjuren såsom fiskar och groddjur saknade fungerande hjärnbark. I hjärnbarken, som är hjärnans yttre skikt, kontrolleras de mer komplexa funktionerna i hjärnan, bland annat våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. I det här arbetet har vi gjort detaljerade studier av nejonögats hjärna där neurofysiologiska analyser har kombinerats med histokemiska tekniker, säger Sten Grillner , professor i neurofysiologi vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
Hjärnan krymper sjukdom
Har hjärnan utvecklats på något sätt sedan stenåldern så att vi, ifall vi tog ett spädbarn från stenåldern och lät det växa upp i vår tid, skulle märka någon skillnad i till exempel intelligens? Jag tänker att sådant som hur mycket vår kost har förändrats och hur många nya kemiska ämnen vi har i luften skulle kunna påverka hjärnans utveckling hos fostret. Trots detta finns det inget som tyder på att Homo sapiens, det vill säga vår arts, allmänna intelligens har förändrats sedan stenåldern. Så om man förflyttade verklighetens Sten och Flisa Hedenhös till nutiden skulle deras intelligens inte skilja sig från nutida barns förutom eventuella skillnader mellan individer, förstås. Deras kunskapsnivå skulle förstås ge dem vissa problem. Däremot har Homo sapiens hjärna förändrats på andra sätt — även om vi inte vet mycket om hur — under de senaste årtusendena. Det visar studier av gener som styr hjärnans storlek och tillväxt tydligt. Man har funnit att många av dessa gener är föremål för naturligt urval i nutiden.
Start Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t. Outforskat DNA förklarar skillnaden mellan människa och schimpans Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se Agata Garpenlind - publicerad 8 oktober Stamcellsforskare i Lund har i en ny studie undersökt vad det är i vårt DNA som gör att människans och schimpansens hjärnor skiljer sig åt och hittat svar. Foto: Mostphotos. Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste levande släkting evolutionärt och forskningen tror att vårt släktskap grundar sig i en gemensam anfader.