Arbetsdomstolen diskriminering: Flytta över diskrimineringsmål inom arbetslivet till allmän domstol
Rättsfall27 AD nr 28 : Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul i ett anställningsavtal angående en banktjänsteman inte är oskälig enligt 36 § avtalslagen. Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul av detta skäl saknar verkan som rättegångshinder endast om part gör sannolikt att könsdiskriminering har ägt rum. AD nr 13 : Fråga huvudsakligen om en arbetsledare genom vissa uttalanden och en teckning utsatt två arbetstagare för dels diskriminering i form av etniska trakasserier, trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier, dels repressalier. AD nr 13 : Otillåten lönediskriminering? Två barnmorskor som är anställda hos ett landsting har lägre lön än en manlig klinikingenjör hos landstinget. De tre arbetstagarnas löner är bestämda i kollektivavtal, som träffats mellan landstinget och arbetstagarnas skilda lokala fackliga organisationer mot bakgrund av vad som bestämts i en överenskommelse mellan centrala organisationer på landstingssektorn av arbetsmarknaden.
Genom att värna allas lika rättigheter och möjligheter bygger vi tillsammans ett samhälle där likabehandling och pluralism är vägledande. Domstolarna har en helt avgörande roll i detta arbete eftersom det är domstolarna som ska säkerställa rättighetens genomslag i det enskilda fallet. Diskrimineringsombudsmannen har till uppgift att i domstol företräda enskilda som utsatts för diskriminering för att de ska få sin sak prövad och ersättning för den skada de lidit. Vi företräder enskilda i såväl allmän domstol, som i Arbetsdomstolen. I vårt arbete ser vi stora nackdelar med den rådande ordningen där Arbetsdomstolen dömer som första och enda domstol i diskrimineringsrättsliga tvister i arbetslivet, medan allmän domstol dömer i övriga diskrimineringsmål. Arbetsdomstolens rötter går tillbaka till talet då kollektivavtalen gjorde intåg på svensk arbetsmarknad. Domstolen inrättades för att tolka dessa avtal och arbetsmarknadens parter gavs ett bestämmande inflytande över dömandet.
Rättsfall från Arbetsdomstolen under 2020
AD nr 21 Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m. Arbetsdomstolen har ansett att det funnits förutsättningar att enligt 14 § företagshemlighetslagen vid vite förbjuda vice vd:n och det konkurrande bolaget att, för tiden fram till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat beslutas, att angripa de aktuella företagshemligheterna. Däremot har Arbetsdomstolen inte ansett att det funnits förutsättningar att enligt 15 kap. AD nr 22 En forskare vid ett statligt universitet har avskedats sedan universitetet beslutat att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har funnit att universitetets beslut inte i sig är laga grund för avskedandet eller saklig grund för uppsägning, och att det inte heller innebär att forskaren faktiskt gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har i stället självständigt prövat om forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning på det sätt staten påstått.
Arbetsdomstolen diskriminering:
Var talan ska väckas
Var talan ska väckas Arbetsdomstolen som första och enda domstol I vissa fall kan talan väckas direkt hos Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. För att en arbetstvist ska få föras direkt till Arbetsdomstolen krävs som huvudregel två saker. Talan måste väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal. Målet måste gälla — tvist om kollektivavtal, — tvist som avses i medbestämmandelagen t. En enskild arbetstagare eller arbetsgivare som inte själv slutit kollektivavtal kan alltså inte väcka talan direkt hos Arbetsdomstolen. Diskrimineringsombudsmannen DO får i vissa fall, i frågor om diskriminering m. En talan enligt diskrimineringslagen får även i vissa fall väckas av en förening som ska tillvarata sina medlemmars intressen och som inte är en arbetstagarorganisation. Arbetsdomstolens avgörande kan inte överklagas. Arbetsdomstolen som fullföljdinstans I de fall talan inte kan väckas direkt i Arbetsdomstolen måste talan väckas vid tingsrätt.