Saknade mamma dikt: dikt till mamma från dotter
Dikt om sorg och saknad
Har ofta drömt saker när jag var yngre som varit märkliga men när jag läste om olika drömtolkningar Freud, Jung så har tolkingen blivit lättare vilket inte på något sätt förutsätter att jag tar gubbarna inom parentesen på fullt allvar! Numera skulle jag sällan konsultera en sådan bok då jag redan förstått hur mycket hänger ihop och inte minst vad jag inte alls godtar… Psalm är jag bekant med, liksom Bibeln överhuvudtaget. Har ofta tänkt på denna psalm då den ju ser på tillvaron och människans ursprung på ett sätt som jag inte kan se att NT gör. Kan ha fel men har inte hittat annat ställe som skulle bekräfta det än Paulus tal till atenarna Apg som inte riktigt säger just att vi fanns till före vi synligt dök upp i jordelivet. Men å andra sidan ska nog NT bekräftas av GT och inte tvärtom. Nu blev det rejält internt snack här men du får gärna skriva ett inlägg om sådant här på din blogg för sådana här saker samtalar jag mer än gärna om! Men som sagt, jag ser mig verkligen inte som någon med monopol på drömtolkning och jag tror faktiskt att människor som kommer att födas framöver redan finns i någon mening, det behöver man inte ens vara kristen eller jude för att godta.
Saknade mamma dikt:
Verser och dikter till begravning
En lycka det är — att vi gick på en väg vi båda ville vandra. När man blir riktigt drabbad ger kärleken ett rus. Man själv blir ung och vacker och världen skön och ljus. När kärlek går på djupet finns där nåt mer man lär — i mötet med den andra får man veta vem man är. En kär lek som blir allvar men aldrig tynger ner. Ja, kärlek är en gåva och inget som man tar. Och med tillit och respekt så kan den stanna kvar. Jag är med i goda möten när ni kramar om varandra. Jag är med i varje steg på de vägar ni vill vandra. Jag hörs i trädens sus och fåglars vackra sång. Och om jag verkar tyst så lyssna än en gång. Jag finns i sorgens mörker och hjärtats tunga slag, i solens ljus som värmer och förvandlar natt till dag. Och var jag än tar plats så finns du här hos mig. Jag hör din varma röst som inspelad musik. I mörker och i ljus ditt ansikte jag ser. Ur minnet tar jag fram de bilder där du ler. Men bland allt du är för mig finns något svårt att bära — min längtan efter dig när jag inte har dig nära.
Fin dikt till min mammas begravning
Klockorna ringa så sakta till ro Nu har Du funnit ett ljusare bo Aftonens stjärna lyser så blid Vila i frid. Vila i frid Hjärtligt tack Tack för Din alltid så hjälpsamma hand Så snar till hjälp, så ofta den hann Tack för de tjänande stegen Du gick Tack för all ömhet vi såg i Din blick Du hade ett hjärta så innerligt gott Vi tacka Dig vill för allt vad vi fått Tack och farväl från oss Dina kära Vi vet att vi stodo Ditt hjärta så nära. Barndomshem Vårt barndomshem låg så högt å så soligt Jag minns det än som det var en gång Vi var en stor barnaskara men det var bara roligt för i vårt hem fanns det glädje å sång Men det bästa av allt var att solen alltid sken å små fåglar som sjöng på sin gren Karin Myrén I våra hjärtan finns du för alltid kvar vår älskade Make och Far Tiden består Minuter, timmar och dagar blir till år Men tomheten och saknaden består En plats fylld av värme Tänk Er inte honom som någon som givit sig av Hans resa har bara börjat Vi lever många liv Och det på jorden är bara ett Tänk Er att han vilar från sorger och tårar På en plats fylld av värme och trygghet Där man inte räknar dagar eller år Tänk Er hur han önskar att ni visste Att inget utom Er sorg kan dö Och tänk Er honom levande i hjärtat På dem han vidrört För ingenting han älskat kan någonsin gå förlorat Och han var oändligt älskad!
Citat korta dikter om sorg
När morgondagen börjar utan mig, och jag inte är där, önskar jag att du inte ska gråta, som du gör idag när du tänker på de saker vi inte hann säga, Jag vet hur mycket du älskar mig, lika mycket som jag älskar dig. Och varje gång du tänker på mig, vet jag att du saknar mig också. Men när morgondagen börjar utan mig, försök att förstå att en ängel kom och ropade mitt namn, och tog mig i hand, och sa att min plats var i himlen ovanför. Och att jag behövde lämna efter mig alla dem jag verkligen älskar. Men när jag vände mig om för att gå, en tår föll från mitt öga. I hela mitt liv, hade jag alltid tänkt att jag inte ville dö. Jag hade så mycket att leva för och så mycket kvar att göra. Det verkade helt omöjligt att jag skulle lämna dig. Jag tänkte på alla dagar som varit, de bra och de dåliga. Jag tänkte på all den kärlek vi delat och alla glada stunder vi haft. Om jag kunde återuppleva gårdagen, tänkte jag, bara för en stund, skulle jag säga farväl och pussa dig och kanske skulle du le.