Nyttja hyveln: planhyvel
Elhyvel
Vanliga frågor och svar Hyvelns konstruktion En traditionell hyvel består av en hyvelstock som är själva kroppen samt ett handtag. På hyvelstockens undersida finns en metallsula med en smal och tvärgående öppning där själva hyveljärnet sticker ut. Du ställer in hur mycket hyveljärnet ska sticka ut genom en vridmekanism på hyvelstocken. Ju mer av järnet som sticker ut, desto mer trä kommer hyvlas av. Det finns även elektriska hyvlar. En elhyvel är praktisk om du ska hyvla mycket eftersom den har ett hyveljärn monterat på en roterande trumma. Det innebär att hyveljärnet slår emot träet genom elektrisk kraft. Med andra ord behöver du inte själv använda handkraft för att hyvla träet eftersom motorn hjälper till med det. Hyvelns användningsområden Med en hyvel kan du bland annat skapa fina mönster och detaljer i trä och justera en dörr så att den passar i dörrfodret. Kanske har du märkt att fönstret eller dörren skarvar när du ska stänga eller öppna?
Om Hyvlar Du känner den härliga lukten av trä, ser mjuka spån som ringlar sig ur spånöppningen och hör ett försynt svischande ljud. Att arbeta med en vass och väl inställd hyvel är en lustfylld och nästan sensuell upplevelse. Det bjuder ett visst motstånd, men också en behaglig rörelse för hela kroppen. Dessutom blir ytan slätare än något slippapper kan åstadkomma. Det är inte alldeles enkelt att hantera en hyvel. En och annan har säkert också sett sina snickardrömmar vittra ner till spån vid mötet av skolslöjdens hyvlar. Numera går det i och för sig att leva ett lyckligt liv som söndagssnickare utan hyvlar. Spånplattor, plywood och brädgårdens sortiment av hyvlade lister gör det möjligt att förverkliga många idéer. Men ska man ge sig in på lite mer avancerade projekt i massivt trä då måste man i regel använda hyvel. Dessutom är hyveln utmärkt till många lätta vardagsjobb, exempelvis justera kärvande dörrar och fönsterbågar och snygga upp den solkiga slitna massiva bordsskivan.
Hyvel – så fungerar den
Trähyvlar Hyvelmodeller Här finns det bilder och beskrivningar på olika hyvelmodeller. Det finns många olika hyvlar men de här är de vanligaste. Alla bilder är på hyvlar jag har. Bandkniv Bandkniv är igentligen ingen hyvel tycker jag men den får vara med här endå. Verktyget är en kniv som används vid tunnbindning och korgmakeri för tälja och forma stavar, band och vidjor samt för bearbetning av konvexa ytor. Bandkniven har en låg slipfas på ena sidan och har handtag i båda ändar i rätt vinkel mot eggen. Fungerar bäst i rått virke. Gradhyvel Gradhyveln är en hyvel med snedställd sula, snedställt stål och ett justerbart anhåll. Användes för att grada samman trästycken. Grundhyvel eller grundkloss Grundhyvel eller grundkloss har sidoställda handtag och ett stål som ställs så att den kan hyvla ett spår. Grundhyveln kan också förses med olika stål med eller vinklad- spets beroende av om man skall hyvla in i ett hörn eller liknande.
Nyttja hyveln:
Hyvla en till två gånger per år Ju mer trafik, desto mer hyvling behövs. Större skogsbilvägar, som hålls öppna hela eller större delen av året, behöver hyvlas minst två gånger per år. Vägar med mindre trafik behöver inte hyvlas lika ofta. Där är det viktigare att hyvla och justera vägen inför en trafiktopp, exempelvis i samband med en avverkning, och att vägen återställs efter en sådan hård belastning. Däremot bör vägar med slitlager hyvlas minst en gång per säsong. Om slitlagret blivit tunnare än 5 cm bör man kompletteringsgrusa före hyvling, särskilt på högtrafikerade vägar. När och hur ska man hyvla Hyvla när vägen är fuktig Det är nödvändigt att slitlagret är lagom fuktigt för att hyvlingen ska ge önskat resultat. Av praktiska och ekonomiska skäl hyvlar man därför främst under våren och hösten, då vägen är naturligt fuktig. Om vägen är för torr, kommer hyvlingen att göra att mycket finmaterial dammar bort, och hyvlingen kan då öka nedbrytningen av vägen, istället för att återställa funktionaliteten.