Knölar på fingrarna: knöl i handflatan cancer
Knölar på fingrarna:
Artros fingrar bilder
Startsida För patient och besökare Inför ditt besök Förbered dig inför din behandling och undersökning Ganglion Ganglion Lyssna Ett ganglion är en rundad utbuktning i anslutning till en led eller en sena. Gangliet är som en liten ballong fylld med ledvätska. Utbuktningen utgörs av en bråckbildning på ledkapseln eller glidytehinnan runt en sena. Gangliet kan vara mjukt eller hårt beroende på hur fyllt det är med ledvätska. Ibland kan ett ganglion förorsaka lokal ömhet. Ganglion på ovansidan av fingret över den yttersta leden kallas även för mukös cysta. Vad är orsaken? Leder och senor "smörjs" av en speciell gelatinös vätska ledvätska inuti ledkapseln eller senskidan. Ibland ökar produktionen av ledvätska i en led eller inuti en senskida. Detta kan vara förorsakat av förändringar i leden arthros , inflammation, arthrit , skada, överbelastning eller annan orsak. På grund av det ökade trycket i leden, eller senskidan så läcker ledvätskan ut genom kapseln eller senskidan och det bildas en liten blåsa — bråcksäck fylld med ledvätska.
Liten knöl på fingret
Förgrovning av fingrarna Krokiga fingrar Ett klassiskt symtom på svår fingerartros är att benutväxter osteofyter uppstår på den drabbade leden. Dessa benutväxter ser ut som knutor eller knölar på fingrarna och är i regel helt ofarliga. Benutväxterna som uppstår på fingrarnas ytterleder kallas för Heberdens knutor. De som uppstår på fingrarnas mellanleder kallas för Bouchards knutor. Med tiden blir symtomen oftast mer och mer uttalade. I senare stadier av ledsjukdomen kan fingrarna helt ändra form och bli sneda. Ibland bildas vätskefyllda svullnader ganglion eller andra godartade cystor på fingrarna. Dessa cystor bildas när leden producerar för mycket ledvätska. Cystor är inte detsamma som benutväxter. Har du ont eller känner dig stel i fingrarna, är det bra att uppsöka en fysioterapeut , arbetsterapeut eller en läkare för att få en diagnos. Riskfaktorer för artros i fingrarna Det finns flera riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av artros i fingrarna.
Vikingasjukan
Startsida För patient och besökare Inför ditt besök Förbered dig inför din behandling och undersökning Dupuytrens kontraktur vikingasjukan Dupuytrens kontraktur vikingasjukan Lyssna Dupuytrens kontraktur DC , så kallad vikingasjuka, har fått sitt namn från den franske kirurgen Guillaume Dupuytren som först beskrev tillståndet. Sjukdomen drabbar bindehinnan fascian i handflatan och fingrarna. DC är cirka 6 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Vanlig ålder för insjuknande är cirka 50 år. Tillståndet som är godartat börjar vanligtvis som en knöl i handflatan som sedan sakta växer och ger upphov till en hård sträng som orsakar böjfelställning i de drabbade fingrarna. Tillståndet är ej smärtsamt men ibland kan knölarna under huden i handflatan ömma lätt vid tryck. Vad är orsaken? Fascian bindehinnan i handflatan har till uppgift att hålla huden fäst mot underliggande vävnad när man greppar med handen runt olika föremål. Vilka drabbas? Vanlig ålder för insjuknande är år hos män och 5 år senare för kvinnor.
Dupuytrens kontraktur (vikingasjukan)
Vikingasjukan Vikingasjukan Vikingasjukan innebär att hinnan som omger musklerna i handflatan förkortas och blir tjockare under lång tid. Hos vissa personer kan det leda till att ett eller flera fingrar blir böjda och svåra att sträcka ut helt. Vad är vikingasjukan? Vikingasjukan eller Dupuytrens kontraktur som det också kallas, beror på en förändring i ämnet kollagen som finns i bindväven. Kollagen ger kroppens vävnader styrka och fasthet. Varför får man vikingasjukan? Vad som orsakar sjukdomen är oklart men ärftlighet har stor betydelse. Andra möjliga anledningar kan vara skador och nötning. Vem drabbas? Främst drabbas män i årsåldern och personer med diabetes eller epilepsi. Symptom Det första symptomet är oftast en knuta i handflatan som är hård och möjligen ömmar lite. Med tiden förkortas senan som sedan syns som en hård sträng under huden i fingrarnas riktning. Efter en tid kan fingrarna dras ihop och bli böjda. Vikingasjukan brukar generellt sett inte innebära någon smärta.