batalibi.pages.dev



Degu djur: gerbil


  • degu djur
  • Degu djur:

  • gnagare husdjur
  • fakta om degus
  • gerbil
  • Gerbiler som husdjur
  • Degu Octodon degus Degun tillhör familjen buskråttor och är avlägset släkt med marsvin och chinchillor. Deras vetenskapliga namn är Octodon degus och dess naturliga förekomst är Chile där degun lever i mindre familjegrupper. Varje grupp gräver ett system av gångar som sedan utnyttjas som skydd. Degun togs till Europa på talet, då för att användas som försöksdjur. Den vilda färgen är agouti viltbrun och det är den vanligaste färgen även på tama degus även om olika framavlade färgvarianter förekommer. De kan bli cm långa och väga upp till gram, och de är aktiva på dagarna. Som husdjur är degun pigg och intelligent, dess kvickhet gör att den passar bäst för lite äldre barn. Degus är långlivade och åldrar upp mot 15 år har rapporterats, även om år är vanligare. Skötsel Degus är aktiva grävare och gnager mycket. Det är också bra om det inte finns utstickande kanter där degun kan få grepp och börja gnaga. Akvarium med nätlock och terrarium kan vara ett alternativ.

    Fakta om degus

    Djurportalen Degu Octodon degus är en gnagare i familjen buskråttor. Bland sällskapsdjur är den närmast släkt med marsvin och chinchilla. Den kommer ursprungligen från Chile , där den anses vara ett skadedjur då den plundrar böndernas skörd. Utseende [ redigera redigera wikitext ] Degun väger i naturen — gram och blir cirka 15 cm lång huvud och bål [3] , plus en 7,5—13 cm lång svans. Bland tama deguer förekommer även andra färgvarianter som sandfärgad, svart eller vittecknad. Pälsen hos agoutifärgade deguer består av gulbruna hår med svarta spetsar, med en något ljusare färgton på buksidan samt kring ögon och öron. Vissa individer har dessutom ett ljust band på halsens ovansida. Det småväxta fingret bär en nagel och alla andra fingrar och tår har klor. Enligt nyare studier är de bara på långt håll släkt med varandra. Den lever på Andernas västra sluttningar upp till 1 meter över havet. Habitatet utgörs av torr buskvegetation i medelhavsklimat. Den går inte i vinterdvala.

    Gnagare husdjur

    Tyvärr kan de drabbas av sjukdomar och problem precis som andra djur som gör att man måste uppsöka veterinär. Här har vi sammanställt två av de vanligare problemen degus drabbas av och vad du kan göra för att förhindra uppkomsten samt om du behöver kontakta veterinär för undersökning, åtgärd och eventuellt vidare behandling. Både att kindtänderna inne i munnen växer fel och att den nedra delen som sitter i käkbenet växer. När kindtänderna växer fel eller inte nöts rätt, kan det bildas sår i slemhinnorna. Såren är smärtsamma och göra att djuret inte kan äta normalt och därmed börja tappa i vikt. Ibland kan smärtan i munnen även visa sig i form av att djuret dreglar. Tänderna kan även växa på den delen som sitter nere i käkbenet. Det leder till smärta och obehag, och kan även orsaka en varbildning- så kallade abscess. Det bör diagnostiseras genom röntgen för att kunna se hur omfattande skadan är. Alla tandproblem bör undersökas kontinuerligt av veterinär.

    Hört talas om degu? Ett av alla de smådjur vi på Sveland försäkrar är den lilla gnagaren degu. Deguer kan bli uppskattade familjemedlemmar, men det finns en del att tänka på om du vill hålla de små råttorna som sällskapsdjur. Degun är en buskråtta från Chile som är närmast släkt med marsvin och chinchilla. Den kom till Europa på talet, då främst för att användas som försöksdjur inom diabetesforskning. I Sverige hålls de idag som sällskapsdjur, men det krävs lite jobb för att få dem helt tama. Vill inte vara ensamma Deguer är pigga och intelligenta små krabater som lever mellan ungefär sju till tio år. De lever i grupper och varken vill eller ska vara ensamma. En degu behöver minst en kompis av samma kön, men trivs bäst i grupper om tre eller fler. Eftersom de har ett stort gnagbehov och tänderna ständigt växer behöver de pinnar att gnaga på. Se upp med pinnar från barrträd, päronträd och stenfruktsträd, eftersom träden har ämnen som deguer är känsliga mot.